Melbourne ihop med Anna och Anna

Systrar på café.

Min söta syster i ett träd.

Stadens portmonä.

Vi fick gratis-dricka! Så här glada blev vi:

Possums i alla träd, väldigt närgångna.

Vi har haft två väldigt trevliga veckor ihop med Anna och Anna. De kom till vårt hostel på måndagen och det var väldigt, väldigt skönt att se henne, hennes hår hade växt. Vi gick ut på kvällen och åt koreanskt.
Jag tänker bara dra kort om vår Melbournetid. Det har för det mesta handlat om mat, vilket inte varit helt fel eftersom jag behöver gå upp lite i vikt. Det enda vi tänkt på är nästan mat och jag kan lova att vi ätit mycket gott. Jag har till och med lärt mig äta sushi! Jag är rätt stolt över det faktiskt, och det är väldigt gott.
Efter några dagar bytte vi hostel för vi tyckte att det var så mycket konstiga människor, och sen var det ganska dyrt också. Tyvärr var nästa hostel bara ännu värre. En kväll när vi kom hem var polisen där och vi vågade knappt gå utanför rummet eftersom det var så mycket konstiga människor där. Så vi bytte hostel igen efter bara några dagar. Detta hostel var väldigt mysigt även om hostelvärden var lite konstig. Hon tyckte bland annat att det skulle vara tyst 19.30 på en fredag, vilket kanske är lite svårt.
Melbourne är en underbar stad och det är inte alls svårt att fördriva två veckor. Vi gick på konstmuseum, var i St. Kilda, Fitzroy och en massa annat. Vi gick en café och pub tur efter en karta vi fick på informationen. Denna tog oss genom flera underbart söta gränder, det var som medelhavet. Vi drack varm choklad och åt tacos. Melbourne har ett grekiskt kvarter och där åt vi gyros. En annan dag var vi i det italienska kvarteret och åt pizza och pasta. Flera gånger var vi på marknaden och inhandlade ostar och frukt till middag. För mig blev Melbourne en kulinarisk matupplevelse, och jag har blivit helt frälst i butterchicken.
Varje helg var vi ute och festade även om jag måste säga att utelivet i Melbourne har gjort mig lite besviken, det är inte så lätt att hitta bra nattklubbar. Fast det kan vara att man inte känner till staden också. En bar vi var på hade en uppstoppad giraff, flera påfåglar, en papegoja och en noshörning, det var häftigt.
Vi blev stamkunder på en japansk restaurang där vi satt och spelade kort flera kvällar.
Happyhour är ett väldigt bra fenomen, vi hittade en pub med champagne för 3 dollar/glaset, trevligt, trevligt. På en restaurang åt vi supergod 4 dollarspizza.
På andra sidan floden i Melbourne finns en väldigt trevlig foodcourt som har vunnit flera pris för maten och där var vi också och åt flera gånger.
Vår biljett till Thailand var väldigt billig, ca 2500 SEK kostade det per person och det ska bli väldigt skönt att komma dit, det börjar bli lite väl kallt i Australien också.

Bilen är såld

Nu har vi sålt bilen. Det blev en riktig skitförlust. Både vattenpumpen och batteriet var sönder, mekanikern hade sagt till Mike att det skulle kosta 700 dollar att reparera och sen kostar det ännu mer att förlänga registreringen och få den körvärdig. Så vi bestämde oss för att sälja den som den var och bli av med problemet. Mikes son var intresserad och han fick bilen med campingutrustning för 600 dollar. Där rök min flygbiljett hem… men vi hade tur för bilen gick sönder på ett bra ställe och den har tagit oss så lång vi velat. Tänk om den hade gått sönder efter bara två veckor. Det är klart vi tycker det är jobbigt, vi hade ju precis börjat sätta ut annonser för att försöka sälja den. Och vi förlorade mycket pengar. Men nu är det ju bara så och vi slipper allt krångel vilket är ganska viktigt.
Jag och Johan har haft ett par lugna dagar i Melbourne, inte gjort särskilt mycket. Vi har varit i St. Kilda, gått i affärer i Fitzroy. Det har varit en hel del springande i butiker faktiskt, en dag hade jag bestämt att vi skulle gå på museum, det är ju gratis, men det slutade med att vi gick i affärer istället. Det har varit väldigt skönt att bara vara för en gång skull.

Fitzroy

Kan ni tro att det kändes konstigt att komma tillbaka till ett dormrum på ett stinkande hostel efter den natten. Men det kändes också ganska bra för det fick en att uppskatta natten på fyrstjärnigt mycket mer. Johan hade tidigare bott på samma hostel och bad om att få bo i sitt gamla rum. Han hade träffat två tjejer från London och de var där när vi kom. Så himla söta och gulliga tjejer! Vi spenderade nästa dag ihop med dem, gick i affärer i Fitzroy. Hade det jätte trevligt.
Mike hade ringt och sagt att det dröjde lite med bilen och att vi skulle ta det senare i veckan. Så nu har vi flera dagar som vi inte riktigt vet vad vi ska göra med. Anna kommer inte förens den 4 maj. Och det är nästan en vecka.

5 år.

Denna dagen är speciell, det är min och Johans 5 årsdag.
Efter att ha checkat ut och sagt hejdå till alla tog vi en taxi till för mig okänt ställe. Vet ni vart vi skulle?? Rydges hotell inne i stan! Shit, ni skulle sett min min när vi gick ur taxin. ”Ska vi bo DÄR?” bara receptionen var superflott på detta fyrstjärniga hotell. Rummet var jätte mysigt och sängen var underbar! Så skönt att få sjunka ner mellan de vita mjuka lakanen mitt på dagen och sova en stund. Vi badade badkar, drack mousserande vin och åt jordgubbar. Johan fick sin present och vi gick ut och åt på en grekisk restaurang. Efter detta hade Johan (som hade planerat hela dagen) en ny överraskning, vi hade biljetter till en komediföreställning! Vad roligt det var! En tjej och hennes apa, det var riktigt bra och underhållande, en smart utförd föreställning.
Efter detta gick vi hem och somnade i sängarnas ferrari kändes det som efter allt tältande och alla dorms. Så skönt!
Nästa morgon var det hotellfrukost som gällde, mums! Eftersom vi hade sen utcheckning gick vi och lade oss igen och sov en stund till.

Otur

Det ser inte ut som det regnar, men det gör det...

Sista kvällen ute, nu har vi glömt bilen.

The Wizard of Oz! Helt allvarligt, det är han!

Oturen förföljer oss. Vår bil har bestämt sig för att den inte vill mer, den lade av halvägs tillbaka till Melbourne och jag vill inte se åbäket igen! Så jäkla typiskt att det var jag som körde också! Vi har haft det helt underbart i flera dagar också händer det här.
Vi hade gått upp ganska sent och varit och tittat på de tolv apostlarna, som tydligen bara är fyra. Men det var väldigt vacker i alla fall. Fast att det regnat hela dagen. Sofia hade kört väldigt länge och efter att ha käkat lunch i en liten stad bytte vi och jag fick köra. Vi kom knappt ut ur staden innan jag hörde något som lät som vattenplaning. Jag svängde av vägen eftersom jag kände på mig att något var fel. Och när vi tittar under bilen hänger det en rem löst och det bara rinner någon brun vätska från den. Då orkade jag inte mer. Jag blev så ledsen, det är verkligen inte vad vi behöver…
Efter en stund stannade det två unga killar och undrade vad felet var och de sa att det kunde hjälpa oss få tag på en firma som kunde komma och kolla på bilen. Johan ringde och det kostade mer än 200 dollar, så det alternativet gick inte. Sen kom killarnas pappa i en stor 4wd. Han bogserade hem oss till dem och vi fick komma in i köket och dricka te medans vi funderade på vad vi skulle ta oss till med bilen. Han bokade tåg till oss till Melbourne. Bilen rullade inte mera.
Vi vet fortfarande inte vad som är fel med bilen, men det verkar som det är vattenpumpen. Vi fick i alla fall lämna bilen där eftersom vi var tvungna att åka till Melbourne för både Sofia och Paul skulle med flyg dagen därpå. Vi bestämde oss för att inte tänka mer på det under hela helgen och ta det på måndag stället. Mike som hjälpte oss skulle försöka få dit en mekaniker som kunde kolla på bilen.
Vi tog tåget tillbaka och hade en väldigt trevlig kväll ute.
Dagen därpå var det väldigt tråkigt att säga hejdå till både Sofia och Paul. Jag och Sofia har verkligen haft det super kul och vi har bestämt att vi vill resa ihop igen i framtiden. Kanske bila i USA…?

On the road.

Ett baksäte fullt av sång och glädje!Gissa vems kamera...

Min älskling.

Ja, faktiskt så badade vi och det var svinkallt!

Dimman blandar hav, himmel och land.

Idag har vi tagit oss till Polar Bear på långa, små, slingriga vägar böljande efter havets kust. Det har varit en skrattfest ända från Melbourne. Sällskapet är underbart och musiken lever! Vi har badat i det iskalla havet som de turister vi är, tittat efter koalor i träden, sjungit i kör till Guns ´n roses, James Blunt, Kings of Leon och Coldplay, m, fl. Utsikten från bilen har varit vindlande och Sofia kör på fel sida som en hel kar! Skotten tycker de tre Svenskarna är tokiga och vi trivs med det.
Här i Polar Bear, som egentligen heter något annat (Apollo Bay), hittade vi ett litet hotell med två hyfsat billiga rum. Vi gjorde pasta med sås till middag och åt denna lyxmiddag utomhus. Det blev endel kortspel också, men alla tröttnade eftersom jag vann hela tiden. Jag som känner mig helt borta och virrig i huvudet, jag glömmer saker hela tiden.
Under denna kväll och dag har jag skrattat mig sönder i magen och jag är helt övertygad över att jag kommer vakna med träningsverk imorgon. Jag är så tacksam för mitt förhållande med Johan och alla människor jag fått träffa. Jag är också väldigt, väldigt glad att Sofia är här med mig. Allt känns så bra just nu och jag vill att det ska vara så här hela tiden.

Med en Skotte och två Australienare på en Irländsk pub.

Triss i Damer.

Nattens sötaste par!

Vi vaknade morgonen efter och mådde pyton båda två. Sofia mådde nog värre än mig och det tog flera timmar innan vi klarade av att samla tillräkigt med kraft för att gå iväg och fixa något att äta. Sofia höll på att svimma på vägen, men det gick bra.
Det var inte förens runt 18.00 som vi hade kvicknat till så pass mycket att vi skulle hämta pizza. Då knackade Paul på dörren och undrade om han fick bjuda oss på vin. Han satt uppe på taket med ett Australiensiskt par han träffat på hostellet. Visst tyckte vi, men vi måste äta först.
Detta var upptakten för en helt otroligt trevlig kväll. Runt 20.00 tog vi spårvagnen ner till staden, Scott och Shay skulle på en komediföreställning och vi gick före till en Irländsk pub, de skulle komma efter ca 1-2 timmar. På vägen dit gick vi över en älv och på bron stod en säckblåsepipare. Paul som är från skottland blev helt till sig och började dansa och sjunga, vad roligt det var!
För mig blev det coca cola och vatten, de andra drack öl och Shay käkade isbitar. Vi pratade om allt möjligt och jag mådde bra i sällskapet. På vägen hem blev det Maccas, dubbel cheesburgare med meny. Gott med mat tyckte en bakfull Karin, Sofia åt sakta och noggrant. Vår tredje natt i Melbourne skulle snart vara slut.
Men planerna för morgondagen han ändra sig lite till innan jag och Sofia hamnade i allvarligt samtal sittandes i korridoren. Vi skulle ju hämta upp Johan och åka Great Ocean Rd. Nu fick vi med oss en till passagerare, Paul.

Victoria Market

Frön och nötter.

Frukt och grönsaker.

Victoria Market.

Melborne by night.

Igår var en lugn dag och vild natt, jag var trött efter att ha suttit uppe så länge med Johan natten innan. Vi gick på Queen Victoria market, tittade på skräpsaker, jag hittade ett par Uggs som jag ska köpa lägre fram, och så fixade jag hemlig present till Johan på vår 5 årsdag. Vi handlade även fikon, parmaskinka, rädisor, vin, kex, passionsfrukt, chevréost och en massa andra godsaker som vi åt till middag på hostellets tak, med utsikt över staden.
Där uppe träffade vi en argentinare som bjöd på vodka (som jag inte klarade av att dricka). Vi följde även med honom ut på en pub där jag och Sofia drack alldeles för mycket öl. Vi hade roligt, men sällskapet var inte särkilt trevligt. Tillbaka på hostellet hamnade vi i allrummet och började prata med en tjej och en kille som satt i sofforna. Hon skulle med ett flyg, och vad han gjorde där vet jag inte, höll henne sällskap kanske. Men vi hade jätte trevligt, vi satt och pratade och det var inte förens Sofia somnade i soffan med en öl i handen som vi började fundera på att gå och lägga sig. Då hade det börjat ljusna och klockan var nog 06.00 på morgonen.
Vi sa god natt till Paul och vinglade iväg till vårt rum där alla sov.

Telefonen borta...

Dormliv.
Hela Australiens bloggare.

Jag har tappat min telefon…
Igår skulle vi ta det lugnt men istället blev det att jag och Sofia satt och pratade och sen pratade jag med Emilia på msn ganska länge. Efter det hade jag och Sofia tänkt att gå ut på en pub och ta en öl eller något sådant. Men vi hittade inte en enda pub, kanske någon men det var så mörkt i de gränderna där de låg att vi inte vågade gå dit. Så efter att ha gått i högklackat och letat i 1,5 timmar bestämde vi oss för att ta en taxi hem.
Hemma skulle jag bara ringa Johan och märker att mobilen är borta. Vilken panik, ner på gatan för att se om taxin är kvar, ringa till mobilen (den stängde av sig efter tre signaler), prata med receptionen för att se om de har videoövervakning på gatan, vilket de hade men det var omöjligt att se numret på taxin, och ringa taxibolaget. Alla i mitt dorm hade gått och lagt sig och jag mådde pyton. Vilket jädra otur jag har hela tiden! Helt förstörd satt jag i trapphuset och ringde jag Johan på Sofias telefon, han kom efter en kvart vilket var väldigt, väldigt skönt. Vi satt uppe och pratade till klockan 03.00 på natten och han fick mig nästan att glömma mobilen.
Jag har ringt till taxibolagets hittegodsavdelning flera gånger sen igår, men de svarar kyligt att de inte fått någon respons. Skit är det! har försökt ringa telefonen också, men den är inte på. Det är bara att inse att jag inte kommer få tillbaka den. Men det känns ändå som att jag hade tur att det bara var telefonen och inte hela väskan. Sen finns det ju alltid värre saker som kan hända. Alla numren har jag kvar också eftersom jag har mitt svenska simkort hemma, en gammal mobil har jag liggandes hemma också, så det är heller ingen panik. Men jag kommer inte ha någon telefon förens jag är hemma igen. Så alla får höra av sig till Johan om det är något.

Melbourne

Melbourne! Vi har bokat boende och ska vara i Melbourne i tre nätter. Det ska bli väldigt skönt att få vara på samma ställe en liten längre tid. Vi har precis kommit hit efter en lång och jobbig körning från Phillip Island. Det var inte alls kul att köra in i staden och det tog lång tid. Vi var till och med tvungna att stanna och äta lunch på Maccas innan vi försökte leta reda på hostellet, jag var så hungrig och helt slut i huvudet.
Idag ska vi inte göra så mycket. Vi har parkerat bilen i garaget och ska titta internet och ta det lugnt bara, det behöver vi verkligen.

Pingviner!!!

Nästa stopp var ett hostel på Phillip Island där vi snabbt slängde i oss middag. Vi hade bråttom eftersom vi skulle iväg och titta på Little Pingvin, världens minsta pingvin och den enda som häckar i Australien.
Herregud! Jag överdriver inte när jag säger att detta var en fruktansvärd turistattraktion. Det var säkert över tvåhundra människor som satt och frös i blåsten på en läktare ut mot havet. Där har vi alltså, som mamma hade sagt, ett pingvinberg av människor som satt och väntade på dessa små varelser. När de först kom, var det bara några stycken och de var långt borta, men så otroligt söta. Verkligen inga tuffa små saker det där, det tog lång tid innan de vågade sig upp på den ljusa stranden. Och när de väl var uppe ur vattnet gick de fort, fort, fort över den ljusa stranden, upp i buskarna. Jag hade nog förväntat mig några fler och att de skulle komma närmare, men det var en mysig upplevelse. Och det är även det bästa med vilda djur, man kan inte kontrollera dem.
På vägen tillbaka till bilen kom man riktigt nära, mindre än en meters avstånd. De gick bredvid oss mot buskarna. Tyvärr har jag ingen fotodokumentation på denna upplevelse, det var nämligen förbjudet.
På natten sov vi skönt i vårt dorm som var helt tomt förutom jag och Sofia.

Vackra natur.

Jag älskar dessa vackra fåglar, varför finns det inte papegojor i Sverige?

Havet lockar!

Ser ni de brända kullarna?

Nästa morgon drog vi in till staden för att fixa lite förnödigheter som ren disk, vatten och mer öl. När vi kom tillbaka var killarnas bil uppdragna. Eftersom detta tydligen var det sista stället innan Melbourne som var så vackert hade vi bestämt oss för att stanna en natt till. Men det blev ganska tomt när de åkte. Tyst och blåsigt var det. Blev några strandpromenader och en del bokläsande.
Skönt ändå med en helt lugn dag och gratis boende i två nätter.
Vi hade några stopp kvar innan Melbourne och det första var en Nationalpark ute på en halvö. Först blev det picknick tillsammans med papegojorna. Efter det gick vi en tvåtimmarstur och landskapet var verkligen vackert! Tyvärr hade halva ön brunnit ner i skogsbränder något år tidigare, men det var inte den sidan av ön vi var. Dock åkte vi igenom detta öde ingemansland av döda skogar och slätter.
I denna Nationalpark fanns allt från någon timma till flera dagars långa turer. Australien är verkligen vacker och härligt för människor som gillar natur. Det finns Nationalparker överallt och stigar är ordentligt utmärkta. Oftast brukar det till och med stå svårighetsgrad på skyltarna i början av spåren. Den tur vi gick började med en böjd träbro över en älv, vattnet var nattsvart och de brända bergen speglade sig i ytan. Stigen följde sedan älven tills den stilla rann ut i havet bredvid en vacker sandstrand, där nere (stigen hade börjat bli brant uppåt) lekte barnen i det grunda vattnet. Vi gick in i en låg, men mysig skog och det hade börjat bli varmt. Stigen gjorde en böj över en kulle och vi kom ut på andra sidan. Utsikten var otrolig! Där nere låg en silvervit sandstrand, havet stod lågt och det tidvattnet som inte hunnit rinna undan speglade sig i en starkt lysande sol som blev bländande vit av de molnslöjor som låg framför. Detta ihop med vågornas vita skum gjorde sandstranden till silver.
Vår väg slingrade sig ner mot stranden och på vägen ner gick vi förbi en bänk med vilda blommor i en vas och en skylt som berättade och varnade om två killar i 20-årsåldern som hade drunknat i havet nedanför klipporna. Vi tog en paus och tittade på de svarta surfarna och de vita måsarna innan vi vände tillbaka.

14,4 mil-sandstranden

Himlen och havet flyter ihop.

Jag har en superfin kompis!

Weeehhiiiiii!!

Wooooohoooo!

Ser ni att jag älskar att fiska.

Eftersom vårt schema har blivit lite pressat, vi vill vara i Melbourne i några dagar, så körde vi ganska långt efter fisketuren. Vi hamnade på en gratiskampingplats vid 90 milebeach, helt otroligt vacker sandstrand! Tänk er själva 140 km lång sandstrand! Det går inte att se vare sig början eller slutet. Efter liten promenad och en massa korttagande på stranden gick vi tillbaka. Det hade kommit en ny bil och medans vi öppnade vinflaskan började vi fundera på om de hade problem. Just när vi bestämt oss för att gå över och fråga om allt var ok kom det två killar. De undrade om vi kanske kunde göra ett försök att dra upp dem med vår stora 4wd. Klart vi gjorde ett försök.
De hade en av dessa Holden ute, en liten låg, fancy, röd sak som hade fastnat ganska rejält i den mjuka sanden. Vi fick upp dem en bit, men deras ”rep” gick av flera gånger så det var ingen idé. De skulle ändå stanna över natten så de tänkte vänta till imorgon med att ringa RACQ.
Sen blev det kortspel och dricka. Vi hade riktigt mysigt, efter flera timmar kom två kompisar till dem också. Då blev det fiske från stranden! Vad roligt, tror ni att jag trivdes eller?!? Ja, verkligen! Tanken på att få dra upp en trout eller en liten haj var ju jätte spännande. Det var en av killarna som hade tur och fick en fisk och en liten gummyshark som de slängde i igen.
Fisken hamnade på grillen tillsammans med korv. Det var en riktigt trevlig kväll.

Fiske!

Vad skönt det är att gå i kjol!

På kvällen hamnade vi på ett hotellrum i en liten obetydlig stad. Det var sååå skönt att få duscha och sova i en ordentlig säng! Ladda alla kameror, mobiler, datorer, m,m.
Frukost blev det på Maccas (McDonalds), ägg och baconrulle med internet till efterrätt. Nästan alla McDonalds har trådlöst, gratis internet i Australien. Mycket praktiskt.
Sen åkte vi mot Lakes Entrance, äntligen lite hav och värme. Kändes ganska konstigt att släppa ut benen i en blommig kjol.
Vet ni vad vi gjorde? Vi hyrde en liten båt och åkte ut och fiskade! Det var väldigt mysigt att sitta i en liten båt på floden. Fisk blev det ingen, men många fina kort. Tyvärr krånglade motorn också, men det var inte så jobbigt. Vi fick en extra halvtimma för besväret.

Ridning!

Stora kullar!

Är de inte söta? Vi och hästarna...

Vi körde och körde, ville ner till kusten där det förhoppningsvis är lite varmare. Vi hade tidigare pratat om att rida någon stans så när vi såg skylten var det bara att svänga av.
Klockan var då 10.00 och nästa tur skulle gå 11.00, helt perfekt! Vi han till och med slänga i oss lite havregrynsgröt.
Sofia har ändå ridigt en hel del innan och är ganska van vid hästar, men inte jag. Därför fick jag Spotty, en prickig häst som instruktören kallade ”bloody eatingmachin”. Vi passade riktigt bra ihop, han var så söt! Vi betalade 100 dollar för en tvåtimmars ridtur och det var helt underbart! Vi red inne i bushen och ute på slätter, rent ut sagt över stockar och stenar, över kullar och berg. Det gick till och med så långt att en häst vägrade gå över ett ställe där det var väldigt brant, mycket stockar och wombathål överallt. Det var inte så jätte kul, Spotty kände nog av att jag var ganska nervös så han gick till allas förvåning bara rakt över samma ställe. Tack, söta häst!
Det var endel drama på denna ridturen. Det var jag och Sofia och ett annat par, killen han verkade inte ha någon kontroll över sin häst överhuvudtaget, den fick gå precis som den ville. Sen råkade hans sadel gå sönder också, vilket han verkade ta ganska lugnt. Jag tycker jag gjorde ett superbra jobb med min häst. Vi bråkade lite men till slut så gick han faktiskt som jag ville! Vilken kick för självförtroendet! Lilla jag kan få den stora hästen att göra som JAG vill! Jippey! Sofia tyckte också att jag var duktig nybörjare. Det var två underbara timmar, väl värt pengarna. Att vi sen hade träningsverk i tre dagar efteråt är en småsak, det kunde ha varit värre.

Is

Så här mysigt kan man ha det i Australien!
Detta var inte så mysigt...

Bäää.

På eftermiddagen hade vi kommit ner i en dal när vi hör en bil tuta ihärdigt på oss bakifrån. Han vinkar till oss att stanna. Nej, inte nu igen, är det första jag tänker! En Australiensare kommer ut och säger till oss att han kört bakom oss i flera km och att det läcker bensin. Jippey, jag måste ju vara superbra på att titta i backspeglarna. Jaja, problemet löste sig i alla fall väldigt snabbt. Vi kan inte ha tanklocket på eftersom det inte är någon ventilation i tanken och när bilen är nytankad skvalpar det därför över lite ibland. Detta var vad han hade känt lukten av i flera km. Vi fick tipset att stoppa en t-shirt i hålet, precis som att vi har en massa t-shirts i bilen för just det ändamålet. Njaa… men vi hittade en som Johan lämnat som fick tjäna sina sista dagar som tanklock.
Senare började vi leta kampingplats för kvällen. Vi hade kört bredvid en bäck i flera timmar och hittade en liten plätt där vi satte upp tältet. Till kvällsmat blev det bacon och ägg med rosévin. Vi tände till och med en brasa, det var supermysigt!
Det blev en kall natt! Vi sover numera med byxor, mer än tre tröjor, handuk i sovsäcken och Sofia har till och med mössa och vantar. Vilket antagligen var bra för henne eftersom hon sov och jag frös. När vi vaknade klockan 07.00 på morgonen var det is på insidan tältet. Helt otroligt, inte konstigt att det var kallt! Efter att ha tagit ner ett blött tält var det bara att börja skrapa rutorna. Det var som att vara hemma i Sverige igen, inte alls en särskilt trevlig påminnelse. Vi satte oss direkt i bilen och skruvade upp värmen, frukost fick det bli senare.

Is

Dumma bil, slingriga vägar.

Långa vidder och söta får.
Ser ni skidbackarna?

Denna dag skulle bli en med mycket bilkörning upp och ner för berg på slingriga vägar. Vi stannade för att ta kort på Australiens enda skidanläggning och åkte sedan mot en stad som heter Corryoung.
Natten och morgonens storm hade satt sina spår på vägen. Ni kan ju tänka er hur vägarna ser ut när det tar fyra timmar att köra 15 mil… Slingerikrokig grusväg. Och plus på detta låg det stora grenar, kvistar och buskar över vägen, en gång till och med en trädstam, men det gick att ta sig förbi.
Sofia hade kört mycket dagen innan så det var jag som körde när bromsen helt plötsligt inte tog. Vilken panik! Det var inte alls roligt, även om bromsen började fungera igen efter några sekunder. Vi stannade och öppnade motorhuven för att kolla vad som var fel, men kunde inte hitta något. Jag är verkligen ingen bilexpert, men under denna resa och med denna bilen kan jag lugnt säga att jag lärt mig väldigt, väldigt mycket. Vi bestämde oss för att köra vidare men på låg växel istället, för att inte slita så mycket på bromsarna. De fungerade ju ändå, fast vi kände att något var fel, de tog mycket längre ner än vanligt.
Efter en stund körde det en bil ikapp oss och vinkade åt oss att stanna. Det satt en stor jäkla gren under bilen! Efter att vi dragit ut den blev bromsarna mycket bättre.
Det tog oss flera timmar att köra igenom Kozkiosky nationalpark. Det var verkligen vackert! Många berg och vackra utsikter, vi körde förbi Australiens högsta. I Corryoung stannade vi för att fylla på både tanken och matförådet. Vår bil drar något fruktansvärt mycket bensin och det är tur att bensinen inte kostar som hemma, då hade vi inte kunnat åka som vi gjorde. Vi bad även en bilmekaniker kolla över bilen lite snabbt, men han hittade inget fel så det var skönt. Men vi måste till en verkstad och fixa bromsarna ändå, men det skulle bara kosta 30 dollar. Skönt!
Nästa etapp på resan var också bergig och vi såg till och med en hjort. Jättefin var den!