Stora kullar!
Är de inte söta? Vi och hästarna...
Vi körde och körde, ville ner till kusten där det förhoppningsvis är lite varmare. Vi hade tidigare pratat om att rida någon stans så när vi såg skylten var det bara att svänga av.
Klockan var då 10.00 och nästa tur skulle gå 11.00, helt perfekt! Vi han till och med slänga i oss lite havregrynsgröt.
Sofia har ändå ridigt en hel del innan och är ganska van vid hästar, men inte jag. Därför fick jag Spotty, en prickig häst som instruktören kallade ”bloody eatingmachin”. Vi passade riktigt bra ihop, han var så söt! Vi betalade 100 dollar för en tvåtimmars ridtur och det var helt underbart! Vi red inne i bushen och ute på slätter, rent ut sagt över stockar och stenar, över kullar och berg. Det gick till och med så långt att en häst vägrade gå över ett ställe där det var väldigt brant, mycket stockar och wombathål överallt. Det var inte så jätte kul, Spotty kände nog av att jag var ganska nervös så han gick till allas förvåning bara rakt över samma ställe. Tack, söta häst!
Det var endel drama på denna ridturen. Det var jag och Sofia och ett annat par, killen han verkade inte ha någon kontroll över sin häst överhuvudtaget, den fick gå precis som den ville. Sen råkade hans sadel gå sönder också, vilket han verkade ta ganska lugnt. Jag tycker jag gjorde ett superbra jobb med min häst. Vi bråkade lite men till slut så gick han faktiskt som jag ville! Vilken kick för självförtroendet! Lilla jag kan få den stora hästen att göra som JAG vill! Jippey! Sofia tyckte också att jag var duktig nybörjare. Det var två underbara timmar, väl värt pengarna. Att vi sen hade träningsverk i tre dagar efteråt är en småsak, det kunde ha varit värre.
Klockan var då 10.00 och nästa tur skulle gå 11.00, helt perfekt! Vi han till och med slänga i oss lite havregrynsgröt.
Sofia har ändå ridigt en hel del innan och är ganska van vid hästar, men inte jag. Därför fick jag Spotty, en prickig häst som instruktören kallade ”bloody eatingmachin”. Vi passade riktigt bra ihop, han var så söt! Vi betalade 100 dollar för en tvåtimmars ridtur och det var helt underbart! Vi red inne i bushen och ute på slätter, rent ut sagt över stockar och stenar, över kullar och berg. Det gick till och med så långt att en häst vägrade gå över ett ställe där det var väldigt brant, mycket stockar och wombathål överallt. Det var inte så jätte kul, Spotty kände nog av att jag var ganska nervös så han gick till allas förvåning bara rakt över samma ställe. Tack, söta häst!
Det var endel drama på denna ridturen. Det var jag och Sofia och ett annat par, killen han verkade inte ha någon kontroll över sin häst överhuvudtaget, den fick gå precis som den ville. Sen råkade hans sadel gå sönder också, vilket han verkade ta ganska lugnt. Jag tycker jag gjorde ett superbra jobb med min häst. Vi bråkade lite men till slut så gick han faktiskt som jag ville! Vilken kick för självförtroendet! Lilla jag kan få den stora hästen att göra som JAG vill! Jippey! Sofia tyckte också att jag var duktig nybörjare. Det var två underbara timmar, väl värt pengarna. Att vi sen hade träningsverk i tre dagar efteråt är en småsak, det kunde ha varit värre.
No comments:
Post a Comment